Danske Invest: QE normalt krisverktyg på sikt - förvaltare
• UPPDRAGSARTIKEL

Danske Invest: QE normalt krisverktyg på sikt - förvaltare

STOCKHOLM (Fonder Direkt) Det har varit en centralbankstung vecka, med räntehöjningar från såväl Federal Reserve i USA som Riksbanken på hemmaplan.

Fonder Direkt har samtalat med Danske Invests ränteförvaltare Anders Ohlsson, för att ta reda på hur förutsättningarna på räntemarknaden ser ut och vad som är viktigt att bevaka framöver.

Anders Ohlsson. (Källa: Danske Invest)

Anders Ohlsson. (Källa: Danske Invest)

Brexit, global handelsdispyt och italienskt budgettrubbel återfinns bland årets stora makroföreteelser. Vilken enskild faktor har gett störst avtryck på räntemarknadens prissättning i år?

“Det jag tror har påverkat mest är egentligen inte någon enskild händelse, utan en allmän insikt om att konjunkturen passerat toppen och att makrodata lär komma in sämre och sämre framöver. Men sett till specifika risker skulle jag säga att den politiska oron i Italien har påverkat mest. Italien är en stor ekonomi i Europa och en viktig del i eurosamarbetet. Europa befinner sig i en ganska bräcklig återhämtning redan som det är, och den här oron har fått det att skaka rätt så ordentligt under året.”

Så konjunkturen är den stora frågan, och de specifika makroriskerna spär på den allmänna oro som finns kring vart ekonomin är på väg?

“Precis så. Det konjunkturella är det underliggande, samtidigt som de här makrohändelserna inte gör saker bättre, utan försämrar sentiment och skapar oro hos företag och konsumenter. Det har lett till en högre marknadsvolatilitet och en svårare miljö att navigera i.”

Fonden du förvaltar heter Sverige Ränta och innehåller i huvudsak stats- och bostadsobligationer. Hur ser du på fondens utsikter att leverera avkastning framöver?

“Vårt huvudscenario är att det kommer vara en ganska attraktiv miljö för ränteplaceringar, där vi har den starkaste tillväxten bakom oss. Vi har inte något direkt accelererande inflationstryck, och sedan finns dessa oroligheter i världen som gör att mindre riskfyllda tillgångar bör kunna utvecklas ganska hyfsat. I en relativ analys tror jag att Sverige Ränta, och placeringar i statsobligationer, kommer att stå sig väl.”

Vad är viktigt att hålla koll på om man är intresserad av att investera på statspappersmarknaden det kommande året?

“Det jag tror blir avgörande är huruvida centralbankerna lyckas med sin ambition att få till räntehöjningar och normalisera penningpolitiken, trots en vikande konjunktur. Centralbankernas agerande kommer bli en nyckel för statsobligationsmarknaden nästa år.”

Och hur kan man tänka där, mer specifikt?

“Lyckas centralbankerna lämna den superstimulativa penningpolitiken och höja räntor vore det negativt för statsobligationer. Men tror man att det är för sent att höja, eller att bara ett par höjningar kommer vara aktuellt, bör längre räntor klara sig bra. Då bör miljön för en fond som Sverige Ränta vara attraktiv relativt andra placeringar.”

Det har varit en tuff höst på kreditmarknaden. Vad är din syn på denna utveckling?

“Mycket av motvinden har att göra med det underliggande sentimentet med riskaversion, men även det faktum att ECB, som bland annat köper företagsobligationer, trappat ned och nu i december ska avsluta sina stödköp, har påverkat negativt. Detta har fått effekt på euromarknaden, och har även spillt över på svenska företagskrediter. I Sverige har man dock sett att de ökade kreditspreadarna börjat plana ut lite och jag tror att man framöver kommer se ett visst ökat intresse för krediter. Får vi en stabilisering med något bättre risksentiment tror jag att krediter i Sverige kommer ha en bra inledning av nästa år. Om däremot sentimentet försvagas ytterligare och exempelvis börser kollapsar, blir det tuffare.”

Centralbankers stödköp av värdepapper var en reaktion på den största finansiella krisen sedan 1930-talets depression, men är knappt tio år senare ännu inte ett avslutat kapitel. Givet att stödköpen framöver upphör, kommer dessa åtgärder att förpassas till historieböckerna eller tror du vi ser det igen?

“Den typ av kvantitativa lättnader vi sett sedan finanskrisen, att centralbanker köpt stats- och även kreditobligationer, tror jag på sikt kommer bli mer av ett normalt verktyg att använda vid framtida kriser. I Sverige är vi exempelvis ganska långt fram i cykeln, och med en styrränta på -0,25 punkter kommer man förmodligen inte hinna höja särskilt mycket innan nästa lågkonjunktur närmar sig. Jag tror att centralbankerna kommer att ta till så kallad QE mycket snabbare vid nästa kris, och det kan bli aktuellt tidigare i Sverige än utomlands, eftersom vi saknar möjligheten att använda räntesänkningar som motmedel.”

Finns det någon övergripande trend du ser på finansmarknaderna just nu?

“Det har blivit tydligt att hållbarhet är en allt viktigare faktor. Hela marknaden drar åt det hållet, och de senaste åren har hållbarhetsaspekten börjat reflekteras alltmer i hur bolag agerar, men även i viss mån hur värdepapper prissätts. Vi har under året ökat vårt fokus på hållbarhet och satsat inom förvaltningen, både när det kommer till resurser, leverantörer och system. På kreditsidan handlar det exempelvis om stöd för att göra bolagsanalyser ur ett hållbarhetsperspektiv, som kompletterar den finansiella analysen.”


Tjänsten Fonder Direkt produceras av Nyhetsbyrån Direkts fondredaktion, som är frikopplad från Direkts övriga redaktion. Materialet kan vara finansierat och framtaget efter överenskommelse med extern part, vilket i förekommande fall markeras med "Uppdragsartikel" vid rubriken.


TAGGAR