• UPPDRAGSARTIKEL

Jupiter AM: "Snävat av våra kriterier för gröna obligationer"

STOCKHOLM (Fonder Direkt) Marknaden för gröna obligationer, det vill säga obligationer där kapitalet är öronmärkt för klimat- eller miljöprojekt, har under sina dryga tio år vuxit kraftigt. Den totala summan av utgivna gröna obligationer är på väg att överstiga 500 miljarder dollar, enligt Jupiter AM:s Rhys Petheram och Jon Wallace. Samtidigt står gröna obligationer nu för 5 procent av den totala obligationsstocken i euro, enligt data från Credit Agricole.

Rhys Petheram, medförvaltare för Jupiter Global Ecology Diversified Fund, och Jon Wallace, aktieanalytiker inom Jupiters team för miljö och hållbarhet, konstaterar i ett inlägg på kapitalförvaltarens hemsida att gröna obligationer hittills har haft en imponerande tillväxtresa, samtidigt som de pekar på en rad utmaningar.

“Denna resa är långt ifrån över. Efter att ha engagerat oss i, och investerat i denna marknad sedan 2013 då marknaden för gröna företagsobligationer tog fart, menar vi att de svåra tonårsåren kommer visa sig avgörande när det kommer till de gröna obligationernas förmåga att uppfylla sin potential”, skriver Rhys Petheram och Jon Wallace.

En viktig fråga är huruvida de gröna obligationerna tillför ytterligare kapital till sitt syfte, eller om dessa investeringar ändå hade gjorts, om det inte hade varit för gröna obligationer, menar de. Om investeringarna ändå görs går det att ifrågasätta meningen med gröna obligationer, kan hävdas.

Ett exempel Rhys Petheram och Jon Wallace ger är telekombolagen Verizon och Telefonica, som nyligen gett ut gröna obligationer för att stötta övergången från koppar till fiber samt uppgradera nätverket till 5G. Även fast obligationerna i bägge fall kvalificerar sig för principerna gällande gröna obligationer, resonerar Rhys Petheram och Jon Wallace att det är högst sannolikt att dessa 137 miljarder euro hade kunnat tas in, oavsett finansieringsform.

En annan parameter att fundera kring är om vissa gröna obligationer tar kapital i anspråk som hade behövts bättre på annat håll, i strävan mot förbättringar inom miljö och klimat. Jupiter-duon misstänker exempelvis att de ovan nämnda gröna obligationerna inte hjälper till med att stänga det finansieringsgap som finns, i kampen att nå EU:s klimatmål för år 2030.

Skribenterna anser visserligen att fiberbredband på olika sätt kommer att spela en viktig roll i ekosystemet för att kunna nå klimatmålet, men ställer sig frågan om denna typ av satsningar sker på bekostnad av andra, som potentiellt skulle kunna spela en betydligt viktigare roll för klimatet.

“Att investera i gröna obligationer för potentiella ‘business as usual-projekt’ kommer med en möjlighetskostnad i form av ofinansierade andra projekt”, skriver de.

På det hela taget välkomnar Rhys Petheram och Jon Wallace de gröna obligationernas tillväxt, men menar att man behöver vara klar över att obligationerna typiskt sett inte finansierar gröna projekt, utan företag som i sin tur lovar att investera i gröna projekt.

“Ur ett påverkansperspektiv är denna subtila distinktion viktig, och anledningen till varför vi har fortsatt att snäva av de kriterier vi har för investeringar i gröna obligationer, i takt med att marknaden mognar”, skriver de.

Rhys Petherams fond Jupiter Global Ecology Diversified Fund uppges ha 23 procent av kapitalet placerat i gröna obligationer. I fondens förvaltning samarbetar Jupiters team för miljö- och hållbarhetsaktier, räntor samt multitillgångar.


Tjänsten Fonder Direkt produceras av Nyhetsbyrån Direkts fondredaktion, som är frikopplad från Direkts övriga redaktion. Materialet kan vara finansierat och framtaget efter överenskommelse med extern part, vilket i förekommande fall markeras med "Uppdragsartikel" vid rubriken.


TAGGAR