• UPPDRAGSARTIKEL

Danske Invest: "Vill gärna se att även industribolagen visar framfötterna inom gröna obligationer"

STOCKHOLM (Fonder Direkt) Efterfrågan på gröna obligationer, där kapitalet öronmärks till specifika miljörelaterade verksamhetsprojekt, fortsätter att vara stark i Sverige. Endast under det första kvartalet uppgick emissionsvolymen för gröna obligationer i svenska kronor till 42,2 miljarder kronor; en ökning med 75 procent jämfört med samma kvartal 2018 och mer än vad som emitterades under hela 2017.

Fonder Direkt har med hjälp av Danske Invests ränteförvaltare Emelie Aulik tagit pulsen på den växande gröna obligationsmarknaden.

Emelie Aulik. (Källa: Danske Invest)

Emelie Aulik. (Källa: Danske Invest)

Vad är ett typiskt användningsområde för kapital som lånas in via gröna obligationer?

“Det absolut vanligaste är att det är fastighetsbolag som emitterar gröna obligationer för att effektivisera sin energiförbrukning, vilket är väldigt logiskt eftersom energikostnader är en av de största kostnadsposterna för fastighetsbolag. Fastighetsbolag är den klart största emittenten av gröna obligationer på den svenska marknaden och jag tror att en ännu större andel av fastighetsbolagens obligationer kommer att bli gröna framöver.”

Kan även exempelvis ett oljebolag emittera en grön obligation?

“Ja, det har faktiskt skett och det kan i så fall handla om att effektivisera utvinningsprocessen. Den här typen av emissioner är dock kontroversiella och frågan om bolag i traditionellt sett ohållbara branscher ska kunna finansiera sig grönt har varit uppe för diskussion. Vissa tycker att man inte kan räkna den typen av obligation som grön, och det beror hur man ser på det som investerare.”

Hur ser du på den kritik som har riktats mot gröna obligationer som går ut på att de projekt obligationerna finansierar ändå skulle ha genomförts, om de inte hade varit för den gröna obligationen?

“Jag tycker att det fyller ett syfte att företagen går igenom de processer det innebär att ta fram ett grönt ramverk, även om investeringen ifråga hade gjorts oavsett. Bolag som ligger i framkant på hållbarhetsområdet har ofta en bra affärsstrategi och riskhantering. Då tror jag också att det är viktigt att ha denna typ av formalia på plats.”

Emitterar företag som kan anses gröna till sin natur, till exempel miljöteknikbolag, också dessa obligationer eller vore det överflödigt?

“Vissa bolag har mer eller mindre gått ut och sagt att de är så pass gröna att de inte ens behöver sätta upp det gröna ramverk som krävs för att emittera de här obligationerna. Andra ‘gröna’ bolag emitterar gröna obligationer och en del emitterar både traditionella och gröna obligationer.”

Ser ni det som ett plus i kanten om ett bolag ni funderar på att investera i har ett grönt ramverk och utestående gröna obligationer?

“Ja det skulle jag säga. Då har bolaget ett annat sätt att tänka i hela organisationen och även uppe på ledningsnivå. Det talar för att bolaget är kapabelt att kunna navigera och byta fot i ett samhälle som ständigt förändras. Det handlar om en strategisk fråga på högsta nivå och något vi vill se är adresserat.”

Investerar ni mycket i gröna obligationer?

“Vi investerar i de gröna obligationer vi kan och som vår investeringspolicy tillåter. Överlag ser vi positivt på när det dyker upp en sådan emission och vill då ofta gärna delta. Ett problem är dock att tillgången på emissioner alltjämt är låg, samtidigt som det är svårt att komma över gröna obligationer på sekundärmarknaden eftersom det är få som vill sälja.”

Ser du några andra problem med gröna obligationer, förutom brist på utbud?

“Det är i så fall själva frågan om vad som är grönt och inte. Samt de kostnader som är förknippade med att ta fram ramverket och den löpande återrapportering som krävs. Det kan bli ett problem om bolagen bedömer att de på grund av höga administrativa kostnader inte får tillräcklig rabatt på kapitalmarknaden för att det ska vara mödan värt att gå igenom den process det innebär att emittera gröna obligationer.”

Emissionsvolym för gröna obligationer utgivna i svenska kronor. Stapel längst till höger hittills i år. I miljarder kronor. (Källa:Danske Invest/Bloomberg)

Emissionsvolym för gröna obligationer utgivna i svenska kronor. Stapel längst till höger hittills i år. I miljarder kronor. (Källa:Danske Invest/Bloomberg)

Kan du berätta om hur ni på Danske Invest investerar hållbart?

“Vi väljer bort de värsta bolagen i en initial screening, de vars affärsverksamhet vi anser vara oetisk. I övrigt så tror vi inte att en helt passiv exkludering är rätt väg att gå, utan snarare på att vi kan påverka de bolag som inte når upp till alla krav. Vi fokuserar på materialitet i analysen, det vill säga sådana ESG-faktorer som har en direkt finansiell bäring på bolagen. Risker ser olika ut för olika typer av verksamheter och det gäller att säkerställa att det blir ett bolagsspecifikt fokus i varje enskilt fall.”

Går det att påverka bolagen nämnvärt som obligationsinvesterare?

“Som skuldinvesterare kan vi inte påverka lika mycket som aktieägare, men tillsammans med andra investerare kan vi ändå ställa krav på förbättringar och hålla dialog med bolagen, eftersom vi är en så vital del av deras överlevnad. Om bolaget trots påtryckningar inte ändrar på sig kan vi behöva sälja obligationerna.”

Finns det några skillnader mellan den gröna obligationsmarknaden i Sverige och utomlands?

“Vi har kommit långt i Sverige och sett till valuta är SEK-marknaden för emissioner av gröna obligationer den fjärde största i världen. Men internationellt emitteras det förutom gröna obligationer även sociala obligationer, vatteninriktade blue bonds och så kallade sustainability bonds, som är en blandning mellan sociala och gröna obligationer. Jag tror att vi utöver gröna obligationer kommer att se andra typer av hållbara obligationer även i Sverige framöver, vilket vore bra eftersom det då blir ännu tydligare vad pengarna faktiskt går till.”

Hur fungerar en social obligation?

“Om exempelvis ett företag ska ge ut en social obligation behöver de definiera en population som drar nytta av kapitalet. Det kan handla om en insats som minskar arbetslösheten i ett visst område, eller om att bygga lägenheter för låginkomsttagare.”

Året har inletts starkt vad gäller emissionsaktiviteten för gröna obligationer? Kommer trenden fortsätta framöver?

“Jag tror att vi kommer att slå det svenska rekordet från 2018 på 70 miljarder kronor i år. Sedan årsskiftet står gröna obligationer för cirka 13 procent av den totala obligationsvolymen på den svenska marknaden, och det ser ut som att andelen bara kommer att öka. Det kanske inte låter som så mycket, men 2015 var andelen 1 procent, så utvecklingen har gått väldigt fort.”

Vad hoppas du få se på marknaden för gröna obligationer framöver utöver större volymer och mer nischade obligationstyper? Finns det till exempel någon bransch där du skulle vilja se mer aktivitet?

“Det vore bra med en större branschspridning så att investerare kunde få en diversifierad exponering inom gröna obligationer, eftersom fastighetsbolagen är så dominerande i dag. En önskan från vår sida är att industribolagen ska visa framfötterna och komma ut på marknaden. Jag har förståelse för att det är svårare för bolag i vissa branscher att emittera grönt, men när de väl kommer igång så tror jag att det kommer att det bli standard även där.”


Tjänsten Fonder Direkt produceras av Nyhetsbyrån Direkts fondredaktion, som är frikopplad från Direkts övriga redaktion. Materialet kan vara finansierat och framtaget efter överenskommelse med extern part, vilket i förekommande fall markeras med "Uppdragsartikel" vid rubriken.


TAGGAR