• UPPDRAGSARTIKEL

ETF: "Stor uppsida på privatsidan i Europa" - UBS AM

STOCKHOLM (Fonder Direkt) När det finansiella EU-regelverket Mifid 2 implementerades i januari 2018 innebar det att börshandlade fonder (ETF) med hemvist utanför EU upphörde att säljas i Sverige. Missnöjet från svenska sparare lät inte vänta på sig, då många investerare (inte minst via Twitter) uttryckte sin besvikelse över att inte längre kunna handla exempelvis amerikanska nischade branschspecifika ETF:er.

Kapitalförvaltaren UBS AM:s ansvarige för passivt förvaltade produkter inom EMEA, Florian Cisana, meddelar i en intervju med Fonder Direkt att UBS förväntar sig en stark tillväxt för ETF-marknaden i Norden. Förra året bestämde sig UBS AM för att ETF-satsa särskilt i Sverige, Finland, Norge och Danmark, och man har nu över 290 olika ETF:er tillgängliga i regionen.

Florian Cisana framhåller arbetet som har lagts ned på att ta fram ett hållbart ETF-utbud, och uppger att UBS AM har ett hållbart förvaltat europeiskt ETF-kapital (ESG samt övrig SRI, social responsible investment) om totalt 5,7 miljarder dollar, och därmed är marknadsledare på området i Europa med en marknadsandel på 34 procent (hänvisning till Morningstar-data, per den 30 april 2019).

Florian Cisana. (Källa: UBS Asset Management)

Florian Cisana. (Källa: UBS Asset Management)

Varför är det en bra idé att inkludera en ETF med hållbar inriktning i sin portfölj?

“74 procent av våra institutionella kunder anser att ESG är en finansiellt materiell faktor och att den leder till bättre riskjusterad avkastning. Vad statistiken visar är att ju mer hållbar du är i din portfölj, desto mindre bolagsrisk tar du. Vi har dessutom ett miljömässigt och socialt ansvar att se till att denna planet blir bättre att leva på, och som tur är har regeringar, företag och investerare börjat inse att vi måste göra något”, säger Florian Cisana.

Det finns många olika slags hållbara ETF:er. Ni erbjuder exempelvis flera typer inom ESG, men även nischade hållbara ETF:er inom könsjämställdhet och vad som kallas “multilateral development bank”. Hur ska man som investerare kunna välja?

“Det är på samma gång en utmaning och en möjlighet att det finns så mycket att välja på. Många banker vi pratar med är mitt uppe i processen att definiera sin ESG-investeringsstrategi. Vi brukar prata om olika nyanser av grönt, där ljusgrönt är en light-version av ESG och mörkgrönt en mera utpräglad. En trend vi ser runtom i Europa är att pensionsfonder tenderar att föredra ljusgrönt, då de vill investera hållbart men samtidigt inte avvika för mycket från ett traditionellt index, medan banker, kapitalförvaltare och privatpersoner tenderar att välja mörkgrönt.”

Kan du förklara skillnaderna mellan ljus- och mörkgröna ESG-ETF:er?

“Jag kan ge två exempel. UBS ETF S&P500 ESG är ett bra exempel på en ljusgrön strategi, då den utgår från S&P500-indexet, endast utesluter aktier inom tobak och kontroversiella vapen, och sedan väljer ut de 75 procent bäst ESG-ratade företagen. UBS EF MSCI World SRI (5% capped) definierar jag som en mer mörkgrön strategi. Den baseras på indexet MSCI Worlds 1.650 företag, men utesluter många fler aktier enligt åtta uteslutningskriterier. Sedan väljs endast de 25 procent bäst ESG-ratade företagen inom indexet ut, för att ta plats i denna ETF.”

Hur kan man som investerare vara säker på att de bolag som valts in i till exempel MSCI World SRI förblir hållbara inte bara i dag utan även i framtiden?

“Det finns aldrig några garantier på att de bolag som i dagsläget ingår i indexet inte kommer att försämra sig i ett ESG-perspektiv i framtiden, men bolagen utvärderas löpande och det sker en årlig index- och ETF-innehavsjustering baserad på uteslutningskriterierna, ESG- och kontroversbetyg. MSCI ESG, analyshuset bakom indexet med över 350 analytiker, screenar de underliggande bolagen och skriver årligen en detaljerad rapport på omkring 40 sidor om varje företag. På årsbasis bestämmer MSCI ESG vilka bolag som uppfyller de höga kraven på ESG-rating och låga kontroverspoäng, och därmed vilka som ska ingå i indexet. Vidare har MSCI ESG möjligheten att på löpande basis omedelbart ta ut en aktie ur indexet, om företaget i fråga exempelvis får en betydande ESG-nedgradering till följd av problem med bolagsstyrning”, förklarar Florian Cisana.

Mer eller mindre alla verkar prata om hållbarhet för tillfället. Finns det något som kan stoppa den här trenden inom kapitalförvaltning?

“Baserat på de konversationer vi har med olika typer av investerare så är ESG samtalsämne nummer ett hos samtliga, och jag ser ingen anledning till att hållbarhetstrenden inte ska fortsätta. Vi uppskattar att det vid årsskiftet fanns 100.000 miljarder dollar under förvaltning globalt sett, varav 31.000 miljarder inom hållbara strategier, att jämföra med 16.000 miljarder 2014. Jag tror att många investerare fortfarande befinner sig i en tidig fas vad gäller denna övergång. Hållbara investeringar har funnits länge, men nu ser vi ett mycket mer systematiskt angreppssätt från professionella investerare som implementerar hållbara portföljer. Analyshus som till exempel MSCI ESG, Sustainalytics och Arabesque tillhandahåller numera mycket mer ESG-data kring företag samt andra tjänster, för att hjälpa till att ta fram nya lösningar.”

Florian Cisana, som har varit med om att bygga upp UBS AM:s ETF-affär i Europa de senaste nio åren, meddelar att han alltjämt ser stor uppsida för ETF:er i Europa, och inte minst när det kommer till privatpersoner. Den europeiska ETF-volymen är fortfarande relativt blygsam med en global andel på 16 procent av förvaltat kapital, enligt Florian Cisana, som pekar på att en stor skillnad mot USA är att utbredningen hos privatpersoner har kommit mycket längre på andra sidan Atlanten. I Europa står institutioner fortfarande för 80 procent av handelsvolymen för ETF:er, vilket lämnar stort utrymme för tillväxt på privatsidan, säger Florian Cisana.


Tjänsten Fonder Direkt produceras av Nyhetsbyrån Direkts fondredaktion, som är frikopplad från Direkts övriga redaktion. Materialet kan vara finansierat och framtaget efter överenskommelse med extern part, vilket i förekommande fall markeras med "Uppdragsartikel" vid rubriken.


TAGGAR