• UPPDRAGSARTIKEL

Danske Invest Tillväxtmarknadsobligationer: "Fortsatt utrymme för minskade spreadar"

STOCKHOLM (Fonder Direkt) Fonden Danske Invest Tillväxtmarknadsobligationer har klättrat stadigt uppåt under 2019 och noterade häromdagen sin högsta kursnivå hittills. Fonden investerar främst i statspapper i hårdvaluta (hard currency: dollar eller euro), men även i viss utsträckning i företagsobligationer.

Fonder Direkt fick en pratstund med portföljförvaltaren Jacob Ellinge Nielsen för att ta reda på mer om denna marknad och höra varför förvaltaren ser fortsatt uppsida.

Jacob Ellinge Nielsen. (Källa: Danske Invest)

Jacob Ellinge Nielsen. (Källa: Danske Invest)

Danske Invest Tillväxtmarknadsobligationer har stigit drygt 10 procent i år till en ny högstanivå. Vad har drivit avkastningen?

“Fonden har på senare tid gynnats av fallande amerikanska statsobligationsräntor, eftersom dessa är portföljens underliggande ränteinstrument. Men vi har även dragit nytta av en spreadkontraktion, då ränteskillnaden mellan många av våra portföljinnehav och amerikanska statspapper har minskat”, säger Jacob Ellinge Nielsen.

Att fonden investerar i hårdvaluta eliminerar risken för kraftiga valutasvängningar i enskilda länder, samtidigt som det begränsar den uppsida som kan finnas i form av uppvärderade lokala valutor. Jacob Ellinge Nielsen förklarar att tillväxtmarknadsobligationer i lokala valutor är en helt annan tillgångsklass än dito i hårdvaluta, och att den huvudsakliga avkastningskomponenten för de förra är valutarörelser, medan de senare är mer av en kredittillgångsklass.

“Tittar du på historisk riskjusterad avkastning har hårdvaluta varit en mycket bättre tillgångsklass att investera i än lokalvaluta. Det här visade sig tydligt under 2018 då vissa valutor som den turkiska liran totalt havererade. Du får inte liknande volatilitetstoppar inom hårdvaluta”, säger Jacob Ellinge Nielsen.

Gällande statsobligationsräntor bedömer förvaltningsteamet att amerikanska räntor framöver kommer att gå sidledes eller lägre, samtidigt som man förväntar sig att räntorna för statspapper på tillväxtmarknader kommer att röra sig nedåt, och att det finns ett visst utrymme för spreadarna att minska.

Varför tror ni på minskade spreadar för tillgångsklassen framöver?

“Trots faktorer som handelskonflikt och global inbromsning så uppvisar breda mått på kreditkvalitet inom tillgångsklassen, såsom ratings, hittills i år en förbättring.”

Jacob Ellinge Nielsen förklarar att många faktorer avgör kreditkvalitet, där tillväxt utgör en, men att även ländernas policyreaktioner är en viktig nyckel. Det har skett en viss fundamental förbättring inom de 73 länder som ingår i tillgångsklassen, säger han, och Danske Invest förväntar sig att detta kommer att fortsätta framöver vilket ger stöd för minskade spreadar. Men även förvaltningsteamets fair value-modeller pekar på att det finns uppsida.

“Vår fair value-modell försöker förklara var tillgångsklassens spreadar borde vara, dels som en funktion av kreditratings och dels sett till den övergripande riskviljan. Det är lite mer komplext än så, men om du antar att detta är konstant samt att räntor i USA är oförändrade eller något ned, har vi troligen en spreadkontraktion om 25-30 baspunkter att gå till fair value”, säger Jacob Ellinge Nielsen, med brasklappen att osäkerhetsmomenten i den globala ekonomin för tillfället är många och att detta antagande förutsätter ett sorts status quo på makronivå.

Förvaltaren konstaterar att både Federal Reserve och ECB har blivit mer duvaktiga på sistone, vilket han förväntar sig leda till en jakt på avkastning och därmed inflöden till tillväxtmarknadsobligationer. Andelen obligationer på marknaden med negativ ränta har ökat till historiskt höga nivåer den senaste tiden, och enligt förvaltaren finns det gott om kapital som kommer att leta efter den typ av avkastning som tillväxtmarknadsobligationer erbjuder, så länge exempelvis inte handelskonflikten kraftigt förvärras.

Fondutveckling sedan starten i juni 2013. (Källa: Danske Invest)

Fondutveckling sedan starten i juni 2013. (Källa: Danske Invest)

Sedan fonden lanserades 2013 har den presterat bättre än samtliga 77 jämförbara fonder, och det utan att ta extra risk relativt index, enligt Jacob Ellinge Nielsen (per den 31 mars 2019). Den har inte haft högst avkastning i jämförelsegruppen något enskilt år, men har så här långt alltid legat i toppskiktet. Man kan se det som en sorts konservativ alfagenerering, säger förvaltaren.

En annan faktor som Jacob Ellinge Nielsen lyfter fram med tillväxtmarknadsobligationer i hårdvaluta är den nivå av kompensation som en investerare får för att ta risken.

“Tillväxtmarknadsstatspapper ger i dag en högre avkastning än vad risken för betalningsinställelser är. På så sätt är de väldigt billiga, och vi ser det som en strukturell felprissättning av tillgångsklassen. Det finns många förklaringar till det, men en är definitivt att investerares uppfattning om risk för denna tillgångsklass är något utdaterad och kvar på 90- och tidiga 2000-talet, då det var en hel del finansiella kriser på tillväxtmarknader.”

Han utvecklar:

“Om du tänker efter så har det varit väldigt få betalningsinställelser sedan i princip 2008 och dessa har haft en ytterst begränsad påverkan på investerare. De flesta problemen har varit på utvecklade marknader, med strukturella bekymmer som väldigt låg tillväxt, stort beroende av skulder och centralbanksstöd. Relativt hur det ser ut i den utvecklade världen skulle jag säga att den kompensation man får för att investera i vår tillgångsklass tyder på att den fundamentalt sett är missförstådd”, säger Jacob Ellinge Nielsen.

Hur går er investeringsprocess till i stora drag?

“Vi använder en intern kreditmodell för att göra bottom up-analys av enskilda länder, där vi utvärderar risken för betalningsinställelser och letar efter felprissättningar. Det sker dels genom en kvantmodell som hjälper oss förstå var kreditrisk finns och vart den ska ta vägen de kommande två åren. Sedan reser vi mycket, vilket ger viktiga insikter som vi kombinerar med den kvantitativa analysen för att fastställa risken. När vi har tittat på värderingen i landet i fråga och bedömt om marknaden prissätter risken för högt eller för lågt, kan vi komma fram till huruvida det är en attraktiv investering eller inte. Väljer vi att gå vidare med landet är nästa steg att gå igenom var de bästa investeringsalternativen finns, vilket ofta kan förstärka avkastningsmöjligheterna jämfört med att endast välja rätt land.”

Kan du ge något exempel på hur ni värderar olika länders kreditutsikter?

“Dels använder vi oss av mer traditionella mått såsom skuld/BNP, då storleken på ett lands skulder är väldigt indikativt för dess förmåga att betala av på dessa. Men vi har även en annan grupp av indikatorer som är väldigt viktiga och som mer reflekterar kvaliteten på hur ett lands institutioner styrs, exempelvis vad gäller rättsstatsprincip och politisk osäkerhet. Det handlar om indikatorer framtagna av världsbanken”, säger Jacob Ellinge Nielsen.


Tjänsten Fonder Direkt produceras av Nyhetsbyrån Direkts fondredaktion, som är frikopplad från Direkts övriga redaktion. Materialet kan vara finansierat och framtaget efter överenskommelse med extern part, vilket i förekommande fall markeras med "Uppdragsartikel" vid rubriken.


TAGGAR