Fonder: "Hållbara fonder cynisk marknadsföring" -DI

STOCKHOLM (Fonder Direkt) Att ta betalt för en sak och leverera något annat har länge varit ett bärande inslag i fondbranschens affärsmodell. Så kallade hållbara fonder är samma trick i ny skepnad. Det är en affärsidé som är provocerande oetisk.

Det skriver Andreas Cervenka, journalist för Dagens Industri, i en kommentar.

Andreas Cervenka illustrerar hur Swedbanks fondbolag Robur menar att “Hållbara investeringar är viktiga för att driva samhället mot en bättre värld”, samt hur man vid ett besök på hemsidan möts av reklam för fondbolagets nya etiska fond Transition.

“Hållbara fonder är en starkt växande nisch. Roburs Transition Sweden och Global samt deras systerfonder Mega riktade till institutioner, förvaltar nästan 30 miljarder kronor enligt Morningstar. Robur har också fonderna Human och Global Impact i samma kategori”, konstaterar han, samtidigt som han lyfter att förvaltningsavgiften på 1,25 procent per år är betydligt högre än för en genomsnittlig indexfond.

“Det är sannolikt en viktig förklaring till satsningen på hållbara fonder. Det är nu flera år sedan svenska sparare på allvar började syna branschens stora bluff, att många fonder tar betalt för aktiv förvaltning men i själva verket skuggar index”, skriver Andreas Cervenka.

Och det är kundernas uppvaknande som han menar är anledningen till att inflödet till indexfonder kraftigt ökat i Sverige, något som pressat arvodena i branschen och ökat pressen på fondbolag att konstruera nya produkter där höga avgifter kan motiveras.

“Vad får då spararna för pengarna? Till att börja med går det att fråga sig varför det ens behövs separata fonder för hållbarhet och etik. Behöver förvaltarna en extra slant för att koppla på moralen eller viljan att rädda jorden från klimatkatastrof?”, funderar Andreas Cervenka.

Han konstaterar att den som investerar i Roburs fond Transition Sweden garanteras att fonden särskilt granskar företag inom områdena miljö och klimat, mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och affärsetik. Men efter en närmare titt på fondens största innehav finner man Volvo, ABB, Essity, H&M, Electrolux och Nordea, framgångsrika företag men inga som är kända för att fokusera på vindkraft, diabetesteknik eller alternativ till plastförpackningar som fonden utger sig för att fokusera på i informationsbladet.

“Bland de tio största innehaven i Transition Sweden återfinns också Ericsson. Det förvånar ännu mer, eftersom Transition enligt egen utsago explicit ‘undviker att investera i bolag som är involverade i kränkningar av internationella normer, som FN:s Global Compact’. Att Ericsson i många år systematiskt gjort just detta genom korrupta affärer råder det inget tvivel om”, beskriver Andreas Cervenka.

Ett vanligt argument från fondbolag om varför de väljer att fortsatt investera i bolag som inte anses hållbara är för att de vill “påverka”, något som Andreas Cervenka ser som ett genialiskt upplägg sett ur fondens perspektiv då det inte är något som redovisas för spararna.

Nordeas fonder, som länge haft en etisk profil, sålde för några år sedan sina aktier i Telia efter skandalen i Uzbekistan och bolaget har också minskat i Ericsson, Swedbank och Danske Bank efter skandalerna. Rent tekniskt menar han att det alltså inte finns några hinder mot att leva som man lär. När det gäller de privata fondbolagen kan spararna som tur är rösta med fötterna.

När det kommer till de statliga AP-fonderna är det dock mycket värre och han lyfter hur Tredje AP-fonden som säger sig ha nolltolerans mot korruption äger 30 miljoner aktier värda nästan 2,5 miljarder kronor i Ericsson, vilket onekligen är betydligt mer än noll.

“Vanliga människors sparpengar är världens kanske mest underutnyttjade maktfaktor. Om samtliga svenska fondförvaltare skulle sälja Ericsson skulle kallsvetten snabbt bryta ut i styrelserummet. Att begära arvode för att ikläda sig rollen som moralisk väktare och sedan inte leverera är att missbruka människors vilja att göra gott. Ett skolboksexempel på dålig affärsetik”, resonerar Andreas Cervenka.

Slutligen skildrar han hur Transition Sweden och Global har gått sämre än sitt jämförelseindex tre av de senaste fem åren, och Roburs största fond Allemansfond Komplett med 65 miljarder kronor under förvaltning har missat sitt index åtta av de senaste tio åren.

“För Robur är detta mediokra facit en lysande affär. Bolaget hade enligt sin årsredovisning en vinstmarginal 2018 på 72 procent. Avkastningen på eget kapital var 516 procent. Det ska tydligen kallas marknadsekonomi”, avslutar Andreas Cervenka.


Tjänsten Fonder Direkt produceras av Nyhetsbyrån Direkts fondredaktion, som är frikopplad från Direkts övriga redaktion. Materialet kan vara finansierat och framtaget efter överenskommelse med extern part, vilket i förekommande fall markeras med "Uppdragsartikel" vid rubriken.


TAGGAR