Fonder: "Varning för företagsobligationsfonder" - Frida Bratt

STOCKHOLM (Fonder Direkt) Spararna har under turbulensen satt in pengar i företagsobligationsfonder. Men de kan vara mer riskfyllda än spararen tror och sprids en kreditoro som skapar ett säljtryck blir det spararna som sitter kvar med svarte petter, det skriver sparekonomen Frida Bratt i ett inlägg på Nordnetbloggen.

Nästan 3 miljarder kronor sattes in i företagsobligationsfonder när coronaoron började spridas i februari. Frida Bratt påpekar att företagsobligationsmarknaden är en marknad som länge befunnit sig i en strukturell tillväxt, tack vare låga räntor och hårdare regleringar av bankerna vilket får fler företag att istället välja att finansiera sig på kapitalmarknaden.

“Under fjolåret gick företagsobligationsfonderna bra och i början av året såg det fortsatt ljust ut, eftersom en mjuklandning i konjunkturen i kombination med låga räntor skulle kunna ge ett bra klimat för krediter. Totalt har svenskarna nu 180 miljarder kronor investerade i företagsobligationsfonder”, skriver sparekonomen, men samtidigt påpekar hon att läget nu kan ändras dramatiskt då det i princip finns tre stora risker med företagsobligationsfonder.

Kredit- och likviditetsrisk

Det finns alltid en ränterisk när man investerar i företagsobligationsfonder, det vill säga risken för stigande räntor, något som nu i princip är obefintlig. Men de två andra riskerna, kredit- och likviditetsrisken menar Frida Bratt kan bli riktigt jobbiga i spåren av coronaoron.

Riskerna lär bli synliga först i oljerelaterade bolag, påpekar hon och upplyser att i USA står energisektorn för 10 procent av den amerikanska high yield-marknaden. I Norden finns oljebolagen som bekant framför allt i Norge. Fonden FIRST Nordisk Högränta är en av de fonder som gått allra sämst under de senaste veckornas turbulens, med ett fall på 8,5 procent på en vecka, meddelar hon.

“Men risken är att om det etableras en kreditoro i kanske framför allt Norge så kan den spridas till övriga Norden. Man ska inte måla fan på väggen i onödan. Men eftersom företagsobligationsfonder ibland klumpas ihop med andra räntefonder är det viktigt att poängtera att riskerna är betydligt högre här. Och risken är att coronaoron och oljeprisfallet leder till en mer allmän kreditoro som slår mot likviditeten”, meddelar Frida Bratt.

Säljtryck efterföljande effekt

Om en kreditoro börjar sprida sig menar sparekonomen att det kan leda till ett säljtryck, då förvaltare kan tvingas sälja av de värdepapper som har hög likviditet, vilket oftast är de mindre riskfyllda investment grade-obligationerna, medan det om det vill sig illa kanske inte finns någon köpare till de mer riskfyllda high yield-obligationerna (även kallade skräpobligationer).

“Men risken är att det för spararen inte varit särskilt tydligt hur riskfyllda obligationerna och fonden i slutändan är, eftersom deras volatilitet inte kan mätas om likviditeten i dem är låg och de inte omsätts så ofta”, påpekar hon.

Stor exponering mot fastighetsbranschen

Den svenska företagsobligationsmarknaden är till stor del exponerad mot fastigheter, och om vi går mot ett sämre konjunkturläge konstaterar sparekonomen att det förstås i förlängningen kan påverka den fastighetssektor som fullkomligt rusat de senaste åren.

Däremot menar hon att det inte är säkert att något av detta syns förrän det verkligen smäller. I aktiekurser syns utvecklingen i enskilda bolag direkt. Så är inte fallet vad gäller obligationer i företagsobligationsfonder.

“Jag tycker att man som sparare ska vara medveten om att en företagsobligationsfond är något annat än en ‘vanlig’ räntefond. Jag tycker inte man ska placera pengar här man ska ha inom tre år. Dessutom tycker jag man ska kolla upp sin företagsobligationsfond - hur mycket investeras egentligen i high yield?”, avslutar Frida Bratt.


Tjänsten Fonder Direkt produceras av Nyhetsbyrån Direkts fondredaktion, som är frikopplad från Direkts övriga redaktion. Materialet kan vara finansierat och framtaget efter överenskommelse med extern part, vilket i förekommande fall markeras med "Uppdragsartikel" vid rubriken.


TAGGAR