Fonder: "Topp fem skitprodukterna" - Småspararguiden

STOCKHOLM (Fonder Direkt) Se upp för Söderberg & Partners Proaktiv-fonder, Nordeas Stratega-fonder, Strukturinvests strukturerade produkter, Max Matthiessens Navigerafonder och Nordnets Smart-fonder. Det menar Småspararguiden i sin årliga lista över de fonder och produkter som de anser är sämst för kunderna.

Småspararguidens topplista baseras på huruvida produkterna har höga avgifter, hur många som drabbas, om de är transparenta, saknar jämförelseindex, säljs genom intressekonflikter eller om de inte följer vetenskapliga rön. Topplistan tar även hänsyn till om det finns klagomål hos myndigheter.

image

Topp fem listan 2020. (Källa: Småspararguiden)

Söderberg & Partners intar förstaplatsen för femte året i rad, vilket är lika länge som Småspararguiden publicerat sin topplista.

“Affärsmodellen har länge varit att ge privatpersoner och företag gratis ‘fristående rådgivning’ för att sedan hänvisa kunderna till sina egna dyra Proaktiv-fonder och/eller se till att få höga provisioner. När regelverket stramades åt började bolaget också erbjuda modeller utan provisioner. Det är ett steg i rätt riktning, men säljandet av de egna fonderna verkar dock inte avstanna”, skriver Patrick Siegbahn, grundare av Småspararguiden.

Patrick Siegbahn konstaterar även att kritiken mot Proaktivfonderna är omfattande och att han träffat på konsumenter som betalar fondavgifter och kapitalavgifter på totalt över 2,6 procent av kapitalet varje år efter att ha fått “råd” från Söderberg & Partners.

Nordea ligger även kvar på andraplats med sina Strategafonder som har dyra avgifter, väljs av bankens säljare och saknar jämförelseindex, vilket gör det svårt för sparare att utvärdera huruvida fondens utveckling är bra eller inte på ett lätt sätt.

“Eftersom de är blandfonder saknar de antingen jämförelseindex eller jämför sig med något index som har en annan andel aktier, vilket gör jämförelsen irrelevant”, förklarar grundaren.

Näst på listan hamnar Strukturinvests strukturerade produkter. Enligt Patrick Siegbahn samlas “de allra sämsta egenskaperna hos finansbranschen i något som kallas strukturerade produkter”.

Kritiken mot strukturerade produkter är massiv, förklarar han och i listan likställs Strukturinvest med Exceed, ett bolag som var med på förra årets lista som nyligen fick sina tillstånd indragna av Finansinspektionen. Ett bevis på detta menar han är att Strukturinvest tagit över handeln i de produkter som Exceed lämnat efter sig.

Fjärdeplatsen går till Max Matthiessens Navigera-fonder, som bitit sig fast på topplistan likt Söderberg & Partners.

“Upplägget är detsamma med gratis rådgivning som hänvisar till egna dyra fonder, fast i något mindre skala. Förra året kastade fonderna in handduken inom ramen för premiepensionen och försäljningen av Navigerafonderna verkade också ha stagnerat utanför premiepensionen”, framkommer det samtidigt som det konstateras att spararna tog ut mer pengar än de satte in 2019. Spararna är enligt statistiken på väg ut ur Navigerafonderna.

En nykomling tar sig in på femteplatsen, nämligen Nordnet med sina Smart-fonder. Att marknadsföra sig som det avgiftsfria alternativet för att sedan ta igen uteblivna avgifter i lite dyrare så kallade entréfonder är inget som Småspararguiden gillar. Alla banker har visserligen en fond som man automatiskt hamnar i när man flyttar in eller öppnar en ny pensionsförsäkring, men att Nordnet bytt fonder som man som sparare hamnar i automatiskt och samtidigt i vissa fall fått en fördubblad avgift kritiseras.

Nordnet hade däremot inte hamnat på listan enkom för avgifterna, utan de har även infört en riskregel som gör att fonderna i år sålde aktier vid precis fel tillfälle.

“Fonderna är oskäligt dyra, medvetet krångliga, påtvingade på passiva sparare, för lågt exponerade mot aktiemarknaden och uppenbarligen i sin design dåligt rustade för kriser”, sammanfattar Patrick Siegbahn Nordnets Smart-fonder.


Tjänsten Fonder Direkt produceras av Nyhetsbyrån Direkts fondredaktion, som är frikopplad från Direkts övriga redaktion. Materialet kan vara finansierat och framtaget efter överenskommelse med extern part, vilket i förekommande fall markeras med "Uppdragsartikel" vid rubriken.


TAGGAR